Élisabeth-Louise Vigee-Le Brun, född 16 april 1755 i Paris, död 30 mars 1842 i Louveciennes, 20 kilometer väster om Paris, var en fransk målare som i huvudsak målade porträtt. Vigee-Lebrun utförde tilldragande, idealiserande porträtt och var för en tid hovmålare hos drottning Marie Antoinette. Vigee-Lebrun var tvungen att lämna Frankrike pågrund av den franska revolutionen 1789 och efter det var hon verksam i Ryssland, Italien och Storbritannien. Efter att Napoleons kommit till makten återvände hon till Frankrike. Hon besökte Schweiz 1807 där hon i Geneve blev invald som hedersmedlem i Societe pour l'Avancement des Beaux-Arts. Vigee-Le Brun lämnade ett arv av 660 porträttmålningar och 200 landskapsmålningar. Dessa finns i privata samlingar i Europa och USA men även i stora museer som Eremitaget, National Gallery i London, Metropolitan Museum of Art i New York och National Gallery of Art i Washington, D.C..  Related Paintings of elisabeth vigee-lebrun :. | Lady Hamilton as the Persian Sibyl | Portrait of Mme D'Aguesseau | Portrait of Antoinette-Elisabeth-Marie d'Aguesseau, comtesse de Segur | Portrait of Emma, Lady Hamilton | Portrait of Maria Carolina of Austria Queen consort of Naples |
Related Artists:
Ole Peter Hansen Balling
1823-1906
Cairo, Francesco del
Italian Baroque Era, 1598-1674
John Durand
American. active1766-1782 A signed portrait (priv. col.) dated 1765 provides the first documentary information on him. He advertised in the New York Journal on 26 November 1767 that he had opened a drawing school, and again on 7 April 1768, announcing his availability as a history painter, though no examples of this activity survive. Like other painters in the colonies, he made his living from portrait painting. His most noted work, the Rapalije Children (1768; New York, NY Hist. Soc.), demonstrates the strong decorative sense, the delicate use of colour and the attempts at sophisticated value and texture application that characterize all his paintings. His skill as a draughtsman is evident in the carefully described details. Here, as in other works, he used a dark outline to define one plane from another, and he imparted a sense of elegance, particularly in the slightly turned heads and animated arms and hands.